Guldmyntgolddigger

Investera i guldmynt

Guldmynt har präglats i Sverige i över 400 år och att investera i guldmynt är ett riktigt bra alternativ till att investera i guldtackor. Den faktiska värdeökningen på guld är en bra och stabil form av investering eller som en säkerhet i sig om världsekonomin går åt skogen. Fördelen med just guldmyntär att många samlar på dem och myntet kan få en värdeökning högre än själva guldpriset på grund av det.

Svenska guldmynt

Gustav Vasa införde 1536myntning av markstycken. Sextonmarkstycken av guld kallades Karoliner, åttamarkstycken i silver kallades Kristiner.

Bullion guldmynt.

Bullion mynt är mynt präglade av myndigheter eller liknande instanser där meningen med myntet är att samla och investera i dem. Bullion mynt präglas oftast i guld, silver och platina. Bullion mynt säljs oftast för guldvärdet plus en liten kostand för tillverkningen.

Kända Bullion guldmynt är:

  • Krugerrand från Sydafrika
  • Gold Eagels från USA
  • Gold Kangaroos från Australien
  • Maple Leafs från Kanada
  • Gold Pandas från Kina.

Om man är på jakt efter att köpa guldmynt så finns det lite olika metoder för detta. Billigast köper man troligtvis guldmynt på Tradera. Det kommer nya precis hela tiden och om du följer budgivningarna ett par ggr vet du när du skall hoppa av eller bjuda för att få ett riktigt bra guldpris. Givetvis kan olika sorters guldmynt vara olika värda på grund av samlarstatusen, till exempel Svenska guldmynt har högt samlarvärde här i Sverige.

Små guldmynt kommer ofta inplastade med certifikat precis som med små guldtackor. Dessa har oftast högre guldpris per gram än andra mynt. Du kan köpa mynt i guld för så lite som 1000kr. Stora guldmynt kostar mellan 10’000 – 15’000kr och har en vikt på 31-37gr. Vanligast bland de stora guldmynten är mynt i 1 Troy ounce vilket är 31.1gr. Förväxla inte Troy ounce med vanlig ounce eller oz som är 28.35gr.

Andra sätt att köpa guldmynt är att kika in hos exempelvis Tavex. Efter en undersökning bland slumpvalda investeringsguldmynt som väger 1 oz kan vi med dagens datum (2012-06-10) konstatera följande priser:

Australiensisk Lunar 1 oz 999.9 – 2007. – 13477kr.

Kinesisk Panda 1 oz 999 – 2009 – 12737kr.

Kanadensisk Maple Leaf 1oz 999.99 – 12413kr.

American Eagle från USA 1 oz 917 – 2006 – 12220kr.

American Buffalo från USA 1 oz 999.9 – 2006 – 12311kr.

Australiensisk Lunar 1oz 999.9 – 2008 – 13653kr.

Här kan vi konstatera att vi gör bäst i att köpa American Buffalo guldmyntet alternativt Maple Leaf från Kanada som har det bästa guldpriset per gram.

Jämför vi med att köpa gamla guldmynt från Tradera ser det ut såhär.

Guldmynt från Mexiko 50 Pesos 41,4g varav 37,5g guld – 14000kr = 373,33kr per gram guld.

10st Österrikiska Dukater från 1915 med en total guldvikt på 34,4g finguld. 13590kr = 395kr per gram guld.

USA 20 Dollar Double Eagle från 1890 med en vikt på 33,43g och renhet på 900 vilket ger 30,087gram finguld. Kostar 11850kr vilket ger oss ett guldpris på 393,80kr per gram.

Vi kommer fram till att det Mexikanska guldmyntet ger bäst guldpris och i jämförelse med American Buffalo som kostar 395,85kr per gram finguld spar man motsvarande 700kr per 1oz guld.

Kända guldmynt

Kända guldmynt, bl.a. Krugerrand.

Guldmyntfot

Myntfot är ett ekonomiskt system där de tryckta sedlarna och mynten i ett visst land motsvarar en viss mängd ädelmetall. Det finns därför olika myntfötter exempelvis silvermyntfot, platinamyntfot etc. När ett land trycker upp valuta i form utav sedlar och mynt är tanken med guldmyntfoten att valutan skall motsvara en viss mängd guld, och detta guld skall då finnas reellt på centralbanken. I Sverige börjande man omkring år 1000 använda silvermyntfot och år 1873 övergick Sverige till guldmyntfot. Då sattes värdet till 2480 SEK = 1kg guld. Enligt lagen skulle man då alltid ha rätt att växla sina pengar till guld på centralbanken. Idag skulle du få ca ett halvt gram guld per krona, dock avskaffades guldmyntfoten 1931 då man gick över till pappersmyntfot. Sedlarna var hos centralbanken endast inväxlingsbara i sin vikt av papper.